Rocky road, nu som tårta.

Ibland känner jag verkligen för att baka, dagar när inspiration finns och man har idéer. Det dyker snart upp en födelsedag i familjen och som sig bör ska det därför bakas tårta. Tidningen Mer Smak har haft tårttävling och en av deras finalister, Matilda Mattson, har denna gång stått för grundreceptet.

Varje recept är ju till viss del att betrakta som en vägledning. Litegrann som en GPS som ser till att du kommer fram och visar enklaste vägen dit. Jag ser ofta hur min syster med sin erfarenhet som stöd gör små avstickare från den föreslagna rutten genom att hitta på små specialare som gör goda saker godare.

Denna gång har även jag tagit dessa avstickare. Dock inte för att förbättra, utan för att jag upprepade gånger missade alla varningar som hade kunnat tipsa om att jag verkligen är på fel väg. Detta är ett inlägg om en tårta som kom rätt till slut, men inte förrän efter ett par rejäla tabbar. Mycket nöje!

Rocky Road är en glass från början. Kola och nötter i vanilj med lite choklad. Den fanns förr i tiden i Sverige, men nu tror jag att Daim har konkurrerat ut den. Jag blev därför glad när jag hittade idén om Rocky Road som en tårta. I grunden är detta en kladdkaka av choklad med en chokladglasyr och topping av marshmallows, nötter och dumlekola.

Att som amatör baka under samma tid som man också försöker svänga ihop en sallad är så korkat att det går över gränsen till mental lyteskomik. Bristen på insikt om de egna begränsningarna lyser i mitt fall med sin frånvaro och för detta brukar priset stundtals vara högt.

I grunden är jobbet enkelt. Dra ihop en kladdkaka och grädda den. Under tiden den gräddas kokar du glasyren av grädde, sirap och mörk choklad. Den och kakan får svalna. Sedan brer man glasyren på kakan och strör på toppingen. Bokstavligen ’a piece of cake’.

Istället gjorde jag så här. Där det i början står ’smält smör, vispa ägg och socker poröst. Blanda övriga torra ingredienser’. Min tolkning var istället ’blanda samtliga torra ingredienser och kom på att du gjort fel lagom tills det att smöret smält’. Lugn och samlad som man är så nöjer man sig med att skratta åt sitt misstag. Jag har ju trots allt bara gjort grunden till en mudcake som jag kan baka senare.

Nästa vända lägger jag sockret i en egen skål och blandar resten av de torra ingredienserna i en annan skål. Jag tar fram ägg och smälter smör. Nästa steg, det som gick åt skogen förra gången, är alltså att vispa ägg och socker pösigt. Jag börjar vispa. Istället för att knäcka äggen så väljer jag istället att raskt och resolut hälla i smöret i det socker jag mätt upp. Lycka till att få den blandningen pösig. Två misstag och jag har inte ens fått ihop en smet. Denna gång är det väldigt nära att jag ger upp och kastar mitt saltfeta socker dit pepparn växer.

Skam den som ger sig. Jag knäcker i äggen och tänker att ’det ska ju ändå bara bli en smet’. Vispar så gott det går och häller sedan i de torra ingredienserna. Smeten blir fin och jämn så jag tänker att den får gå in i ugnen innan jag kommer på något annat som jag gjort fel.

Sagt och gjort. Kakan står i ugnen och glasyren kokas ihop. Den består av grädde och mörk sirap. Sirap som enligt receptet borde ha varit ljus. Den som huset hade att bjuda på var dock 8 år gammal och befanns inte längre lämplig då den till största delen av sockerkristallsmassa. Detta kan dock ha varit ett lyckokast och inte den tabbe jag trodde. Tonerna av anis och muskovadosocker som mörk sirap innehåller gav hela tårtan en lite extra nyans istället för att bara vara choklad-vanilj-trist. Glasyren avslutas med att man vispar ner mörk choklad i den.

När glasyren fått svalna brer man den på kakan och går sedan lös med topping. Mycket topping. Ju mer desto bättre, i min mening. Tänk dig att du vill ha så mycket topping att fjälltoppar som Åreskutan får se en ny konkurrent växa fram. Ätbara blommor kan vara svåra att få tag i, men lite rispat apelsinskal (GI) eller non-stop (inte så värst GI) kan ge den färgklick som tårtan annars behöver.

Det är en väldigt mäktig tårta och det är en kladdkaka i grunden. Jag serverade den med lite vispgrädde på sidan om, vilket uppskattades.

Det jag tar med mig från dagens äventyr är följande. 1; Matilda Mattson är ett geni. 2; Läs receptet. 3; Förstå receptet. 4; Kolla receptet löpande.

Gör man detta rätt så får man en riktigt god tårta som är rolig att ställa fram. Testa själva, det kan inte gå sämre för er än det gjorde för mig. Här är receptet, för er som vill prova!

 Klart! Servera gärna med vispad grädde! Och vill man så kan man ju ta i lite extra när man garnerar: